Men varför protesteras det då så vilt mot just den här domen? Jo därför att det inte finns något mordvapen eller något annat tekniskt bevis som binder Troy Davis vid mordet. Det enda man har emot Davis är nio vittnen, varav sju senare tagit tillbaka eller ändrat sina vittnesmål. Dom hävdar att dom blivit pressade av polisen att peka ut Davis som den skyldige.

Men hur är det möjligt att man i ett civiliserat västland kan döma en människa till döden på basen av 2(!) människors vittnesmål. Utan tekniska bevis!! I USA är man mycket snabb med att döma ut andra länders människorättssituation. Länder som Sydkorea och Kina är ju definitivt inga mönsterländer när det kommer till människorättsfrågor, men dom gör det i alla fall öppet. Inget hymlande och hyckleri som i falskhetens och skenhelighetens högborg, USA. Troy Davis hade t.o.m. begärt att få göra ett lögndetektortest för att på så vis bevisa sin oskuld, men den begäran avslogs. För att USA måste ha någon att döma till döden för mordet på en polisofficer???

Källor för fakta: YLE, Dagens Nyheter och Aftonblabet

Och vad beror det på? Svårt att ge ett entydigt svar på det. Men jag brukar säga att trafiken ganska långt är en spegel av samhället i övrigt. Där har respekten mot andra också minskat. Inte minst på olika diskussionsforum på internet och i kommentarer till nyheter på nyhetssidor har klimatet blivit ganska hett. Där kan man gömma sig bakom en pseudonym och vara helt anonym för de mat diskuterar med. Likadant är det i trafiken där man är omsluten av ett ”plåtskal” och inte behöver vara rädd för att konfronteras ”face-to-face” med de man beter sig arrogant emot.

Jag läste nu i veckan en insändare i den finska lokaltidningen här i stan om en bilförare som i rusningstiden körde med ”betydlig överhastighet” och körde förbi andra bilar till både höger och vänster och visade långfingret åt de som körde enligt trafikreglerna. Som tur är finns det inte allt för många av dessa, men tyvärr ser man av såna också.

Sen förstår jag mig inte alls på de som med små personbilar kilar bussar och långtradare som ändå är flera gånger större och tyngre. Vid en eventuell kollision råder det inga som helst tvivel om vem som är den största förloraren. (Vinnare finns aldrig vid en kollision.) Här som jag bor verkar det vara en sport att kila bussar som kommer ut från hållplats. Och ändå står det i vägtrafiklagen (Kap. 2 22§) att man har skyldighet att ge väg för buss som är på väg ut från en sådan om hastighetsbegränsningen är max. 60 km/h. (Vilket ju inte ändå betyder att bussen får komma ut från hållplatsen om inte bilarna har en möjlighet att stanna.) I vissa fall kan det väl handla om okunskap, men nog märker man att det ofta rör sig om rena rama idiotin. För när bilen kommit förbi hållplatsen/bussen står föraren på bromsen för att inte köra på framförvarande bil vilket betyder att föraren gasta i stället för bromsat när han/hon sett att bussen är på väg från hållplatsen. Men samma typer är mycket väl medvetna om sina rättigheter då dom kommer från höger i en likvärdig korsning.

Jag ser också en arrogans mot ”svagare” i trafiken. Alltså sådan som inte är skyddade av ett plåtskal så som fotgängare och cyklister. Själv cyklar jag dagligen till och från jobbet och flera ställen längs vägen finns det ställen där cykelvägen (som jag har hela vägen) korsar gator som har väjningsplikt. I de flesta av de här fallen har bilarna triangel, men i ett fall t.o.m. STOP-märke och tilläggsmärke som visar att man korsar lättrafikled. Men oberoende av märke är det inte alls ovanligt att bilarna susar över cykelvägen utan att ens bemöda sig att vända på huvudet och se efter om det kommer någon. Men samma sak ser man ju även annars i samhället. Alltså att man bryr sig allt mindre om de svagare, så som t.ex. barn, åldringar och sjuka.

Så jag börjar tro allt mera på min tes om att trafiken är en spegel av samhället i övrigt.

Vidare hittade jag några tiotals tomma 3,5″ disketter. Yngre läsare och andra som kanske inte vet vad det är kan läsa på Wikipedia. Tyvärr har jag inga 5,25″ disketter kvar. Dom har säkert blivit slängda förut. Jag har också Windows 3.1 och MS-DOS 6.22 på disketter. Båda programmen får rum på 6st. disketter som rymmer ca. 1,44 MB. Som jämförelse kan jag nämna att en bild från en digitalkamera eller en MP3 fil inte nödvändigtvis ryms på en 3,5″ diskett.

Tänk om man ännu hittade en dator som klarade av MS-DOS & Windows 3. Det skulle bli nostalgitripp som heter duga.

Enligt bin Ladens 12-åriga dotter greps han först och sedan avrättades inför ögonen på dottern och hustrun. Nu ska man ändå ta ett vittnesmål av ett barn som utsatts för en så fruktansvärd upplevelse med en nypa salt. Trot att hon växt upp i en sådan miljö. Men jag tvivlar inte ett dyft på att det kan vara sant.

Det som också ger mig en mycket olustig känsla är det faktum att såkallat vanligt folk i USA gått ut på gator och jublat och firat att man kallblodigt mördat en människa. Det visar bara att man inte är ett dugg bättre än al-Qaida som brukar göra lika. Man tycker att det skulle vara lite skillnad mellan ett, vad jag trott, civiliserat västland och en terroristorganisation. Men ganska likadana tankemönster tycks finnas. När ännu Nobels fredspristagare, Barack Obama, anser att ”rättvisa skipats” när man avrättat en människa utan rättegång så då har han och hans land mist min respekt. Det är visserligen inte så stor förlust för dom, men jag tror inte jag är ensam om att tänka så.

Sen undrar jag om det verkligen är tillåtet enligt internationella avtal och konventioner att ta sig in i ett annat land utan det landets vetskap (Pakistan) för att göra en räd som denna. Kanske för USA, men skulle t.ex. Ryssland, Kina, Nordkorea eller vilket som helst annat göra det skulle nog FN och vad som helst reagera. Men USA verkar ha rätt att agera hur som helst. Jag börjar bli spyfärdig.

Det var ju 9/11 attackerna som utlöste ”kriget mot terrorismen” och Usama bin Laden. Men faktum är att FBI inte har säkra bevis på att bin Laden är ansvarig för attackerna. Det kan man läsa på den här länken. Men Bush-administartionen hade tydligen bevis. Angående 9/11 finns det också så enormt mycket oklart att man undrar vem som egentligen ligger bakom det. Det är just sådant som gör att konspirationsteorierna frodas ”utan att man ens bjuder till på allvar” som en kompis till mig uttryckte det.

Och Guantanamo är sen ett kapitel för sig. En skamfläck i hela mänsklighetens historia. Ett fängelse och tortyrställe för personer som misstänks för terroristkoppling. Alltså misstänks. Dom är inte dömda för något. Ofattbart! Jag skulle förstå om det var i Nordkorea, men nu är det USA som förfogar över stället.

Jag börjar i alla fall få tillräckligt av USAs världspolisfasoner och översitteri. Och omvärlden verkar inte reagera på något sätt.

För att ingen ska missförstå vill jag påpeka att jag fördömer det Usama bin Laden och al-Qaida gjort, men jag tycker inte att USA och Obama är mycket bättre än Usama.

Visst är 2283€/månad en ganska stor summa. Jag vet inte varifrån JH tagit utgifterna, men jag utgår ifrån att dom är korrekta. Läste en kommentar i anknytning till JHs blogginlägg att ”nog kan man bli rasist med mindre”. Mycket trångsynt skulle jag säga. Inte tror jag att invandrarna kommer hit med ett krav om att få såna summor. Så ilskan riktas mot helt fel håll i såna kommentarer. Vad jag vill komma till med det här inlägget är att vi inte kan beskylla invandrarna för att dom får sådana summor. Och hela summan är inte heller ”bortkastade” pengar, eftersom åtminstone en del betalas tillbaka.

Jag skall ännu spetsa till det lite när jag kommit igång. Till Sverige har det under dom senaste årtiondena flyttat många finländare. På 1960 och -70 talen hade Finland stor arbetslöshet och Sverige arbetskraftsbrist. Så då var det ju ganska naturligt att arbetskraften flyttade dit. Antaganden nu igen, men rimligtvis borde det väl finnas arbetslösa finländare och ättlingar till dessa i Sverige idag. Som lyfter sociala stöd i Sverige och inte Finland.

Dessutom tog Sverige emot 72000 krigsbarn från Finland under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1941-44. Något Sverige inte alls hade skyldighet att göra, men ville hjälpa ett land drabbat av krig och elände. Så varför skulle inte vi kunna hjälpa folk i samma situation idag?

Det som jag nu funderar över är överhastighet. Då det sker trafikolyckor med minst ett tungt fordon inblandat är media mycket snabbt att ta fram just överhastigheten för tunga fordonet om chauffören gjort sig skyldig till det. Nu är jag inte den som försvarar överhastighet, men varför pekas det finger åt yrkeschaufförer. Det ser man också i kommentarer till nyhetsartiklar på nätet. Där finns det gott om präktiga moraltanter/-farbröder som sett lastbilar och bussar med horribla överhastigheter.

Jag brukar vanligen inte köra mycket överhastighet, men senaste veckan har jag speciellt försökt hålla hastigheterna. Både i jobbet med buss och privat med personbil. För en vecka sen på söndag körde jag personbil på en landsväg som har en hastighetsbegränsning på 60 km/h, vilket jag också höll. En stund fick jag köra utan att någon hängde i bakluckan, men inte länge. Det är en krokig väg med få omkörningsmöjligheter, men så fort tillfälle gavs körde bilen förbi. Och det var varken lastbil eller buss utan en personbil. Även flera bilar hängde efter mig som visserligen inte körde förbi, men måste ha kört överhastighet för att komma ikapp mig eftersom jag inte heller kört ”underhastighet”.

Om man kör enligt begränsningarna i stan på väg med två filer är det inte många som blir bakom utan kör förbi. Det har sen ingen skillnad om högsta tillåtna hastigheten är 40, 50 eller 60 km/h. T.o.m. mycket höga hastigheter ser man. Det samma gäller motorvägar där man vintertid får köra 100 km/h. Kör man enligt begränsningarna blir man garanterat omkörd. I synnerhet på våren efter att vägarna blivit bara finns det inte många som kör 100 där. Personligen tycker jag inte det är så farligt att i den situationen köra 110 km/h, men enligt moralpredikanterna som jag nämnde tidigare är det alldeles fruktansvärt om en lastbil eller långtradare kör 90 km/h på motorvägen. (Högsta tillåtna för dessa är 80 km/h.) Det är ändå främst skillnader i hastigheter som är farligare än hastigheterna i sig. På sommaren är det inte alls ovanligt att det finns idioter som kör 140 km/h på motorvägen. När sen en långtradare kör 80 km/h -för det finns faktiskt sådana- är skillnaden 60 km/h. En felbedömning av någon kan bli ödesdiger för personbilens passagerare. Om det sen är yrkeschauffören som gör missbedömningen så har kvällspressen något att gotta sig åt en lång tid framöver, men även mera seriös media brukar ta fasta på detta.

Konstigt är det också att personbilarna ska gå över 200 km/h trots att man inte får köra mer än högst 120 km/h på våra vägar. En fartbegränsare som på tunga fordon kunde det bra finnas i personbilar också. Det skulle säkert göra trafiken tryggare att få bort de värsta överhastigheterna. Fast det skulle ju vara politiskt självmord för den politiker som drar fram det. Nu tänker någon att ”inte kör man ju nödvändigtvis bara i Finland, ska man inte få köra på tyska autobahn”. Visst ska det gå att koppla bort systemet. Det kan man på tunga fordon med fartbegränsare, fast det är naturligtvis straffbart. Det ska det naturligtvis vara också för personbilar om man gör det på områden där det ska användas. Även någon form av färdskrivare som registrerar körtider och -hastigheter kunde finns. Att följa körtider är lagen mycket petnoga med för oss yrkeschaufförer medan man med personbil får köra tills man somnar. Men här har vi också en stor risk för politiskt självmord.

Så egentligen tror jag inte att yrkeschaufförer kör mera överhastighet än andra, men av någon orsak är det inte okej för oss att göra det medan det inte är så noga om man kör personbil.

I den bransch jag jobbar, transportbranschen, har vi arbetsavtal som görs upp mellan arbetarfacket AKT och arbetsgivarförbundet ALT. Där finns det inga skillnader på lönen för kvinnor och män. Sen finns det ju olika tillägg som man får för t.ex. kvälls-, natt- och helgarbete. Men det kan väl inte ändå inte ge upphov till prat om olika lön?

Men hur det sen är i mindre företag där man kanske inte är fackansluten, eller arbetsgivarna inte hör till arbetsgivarförbundet vet jag inte. Kanske man själv förhandlar fram sin lön?

Men hur är det i andra branscher då? Finns väl företag där var och en ställer egna lönekrav då man söker jobb. Men då är det väl den enskilda arbetstagarens förmåga eller oförmåga att förhandla sig fram till en skälig lön som det hänger på.

Eller finns det faktiskt chefer som väljer att ge högre lön åt manliga arbetstagare än åt kvinnliga?

Finns det någon som vet så berätta gärna. För jag har aldrig riktigt fått klarhet i detta.

Ofta vill media ta fasta på att yrkeschaufförer är inblandade i en olycka om så är fallet. Naturligtvis har vi ett stort ansvar, det kan man inte förringa. Men lite större respekt kunde chaufförer i mindre fordon visa. Inte i första hand respekt för oss chaufförer, men för massan i de fordon vi kör. Kör man en bil på ca 1000 kg och frontalkrockar med en fordonskombination på 30000 kg är det ganska klart vem som utgår med ”segern” i den kampen.

En sak som ofta tas fasta på är överhastigheter för tunga fordon, vilket inte är något som jag försvarar. Men vad är orsaken till att det förekommer? Det finns säkert flera. Nonchalans hos förarna förekommer säkert. Men spända tidtabeller är nog också en faktor som ganska säkert är upphov till för hög hastighet. Då talar jag i första hand om godstrafiken. I ena ändan står beställaren och väntar på sina varor och i andra avsändaren (=arbetsgivaren) som vill ha så många frakter gjorda på så kort tid som möjligt. Sen är reglerna om vilotider mycket strikta. Så det orsakar kanske också att man kör lite överhastighet för att hinna fram innan den obligatoriska pausen kommer emot. Men sen om/när olyckan är framme står chauffören ensam där med allt ansvar. Visst kan han vägra att köra med motivering att tidtabellen är för stram eller köra enligt hastighetsbegränsningarna. Men länge går det inte innan han får söka efter en ny arbetsgivare. Inom persontrafiken blir tidtabellerna också stramare hela tiden. Visst kan man strunta i det och köra enligt begränsningarna, men i långa loppet blir det ett stressmoment som inte heller är bra för trafiksäkerheten. Dessutom leder spända tidtabeller och överhastighet till ett körsätt som inte är ekonomisk på något sätt. Bränsleförbrukningen ökar liksom slitage på fordon och utrustning.

Trötthet är givetvis också en riskfaktor man inte kan förbise. Artikeln som jag skrev om i början gör gällande att det är trötta chaufförer som utgör den största risken. Och där kan vi ha en följd av ett alltför spänt tidsschema. Angående trötthet finns det i vissa delstater i USA en lag enligt vilken en chaufför som vakat minst 24 timmar och orsakat en dödskrock kan dömas till stränga straff för dödsförvållande. Straffet kan vara så mycket som 10 år fängelse eller 100000 dollar i böter. Man kan först tycka att det är bra, men varför ska chauffören ta hela straffet när han i grund och botten kanske inte är ensam skyldig.

En annan sak som diskuteras är alkolås. D.v.s. en ”mojäng” som man ska blåsa i innan man kan starta fordonet. Om man då har olovligt hög alkoholhalt i utandningsluften går det inte att starta fordonet. Jag är lite kluven till det hela. Själv har jag inga svårigheter med det, men det verkar ändå lite som om alla är ”skyldiga tills motsatsen kan bevisas”. Och varför ska det bara vara nolltolerans för chaufförer? Själv skulle jag t.ex inte vilja bli opererad av en berusad kirurg. Varför inte installera alkolås utanför operationssalarna?

Mycket görs för att förbättra trafiksäkerheten, men mycket måste ännu göras. Bilarna görs säkrare med diverse tekniska lösningar, men i många fall inger de bara en falsk säkerhet. Naturlagarna kan de ändå inte rå över. Är hastigheten för hög vid en inbromsning eller i en kurva så är den och följderna blir därefter. Men kör man inom rimliga gränser kan de vara ett hjälpmedel för att rätta till ett litet misstag av chauffören. Gäller både för tunga fordon och personbilar.

Och den kanske viktigaste detaljen är attityden till trafiken och säkerheten. Bilskolan har naturligtvis en viktig roll där, men ofta är ungdomarna redan på sätt och vis ganska erfarna efter att i flera år rört sig i trafiken på många olika sätt med föräldrar och i skolskjutsar mm. Så attityderna måste läggas till rätta redan i ett tidigt skede. Så där har ALLA vuxna som rör sig i trafiken en viktig del i trafikuppfostran. Inte minst yrkeschaufförerna. Men yrkeschaufförerna är ändå bara en del i hela systemet.

Litmanen spelade under sina bästa år i Ajax Amsterdam. Där vann han 4 holländska mästerskap. 1995 vann han UEFA Champions League med Ajax, och samma år valdes han till Finlands bästa idrottare, samt till tredje bästa fotbollsspelare i världen.

Säsongen 1995-96 vann Litmanen skytteligan i Champions League med 9 mål. Ett av dom gjorde han i finalen mot Juventus från Turin som Ajax dock förlorade efter straffsparkstävling. Litmanen är fortfarande Ajax bästa målskytt på europeiska ”gräsmattor”. Andra storklubbar som han representerat är Barcelona och Liverpool.

Litmanen har spelat 137 A-landskamper för Finland och gjort 32 mål sedan debuten år 1989. I båda kategorierna är han etta i Finland. Han torde vara den enda spelaren i världen som spelat landslagsfotboll under 4 olika årtionden.

De senaste säsongerna har Jari varit ganska mycket skadad. De tre senaste säsongerna har han spelat för FC Lahti i finska Veikkausliiga (Tipsligan) som är Finlands högsta serie. Hans snabbhet är naturligtvis inte på samma nivå som under hans glansdagar på 90-talet, men spelsinnet finns kvar. Och inte minst som ledare har han mycket att ge, både i omklädningsrummet och på planen.

Vill du läsa mera om Jari Litmanen finns det ganska mycket på Wikipedia på engelska och finska och kort på svenska.

Här följer klipp från YouTube med några höjdpunkter från Litmanens karriär.